Classical Music for DUMMIES

”Den klassiska musikvärlden är ett ställe där idealismen styr, där det goda besegrar ondskan och kärlek övervinner allt. Ett ställe där du alltid får en andra chans, där allting blir rätt till slut och där du både kan ha kakan och äta upp den”. 

Med de vackra orden inleder författarna David Pogue och Scott Speck boken ”Classical Music for Dummies", en humoristisk introduktion till klassisk musik för nybörjare. Boken ger inte bara en överblick över musikens historia utan också information om vad som egentligen händer på orkesterscenen, bakom kulisserna, vilka de vanligaste missuppfattningarna om klassisk musik är och de bästa termerna för att briljera på festen.

Varför Pogue och Speck vill att fler människor ska lära sig uppskatta klassisk musik?

– Styrkan i klassisk musik kan jämföras med naturens och religionens kraft eller till och med styrkan hos en magnetisk personlighet. Om du befinner dig inom dess influenssfär kan du inte låta bli att påverkas och förändras som människa, skriver de.

Trodde du att klassisk musik inte var för dig? Tänk om! Vi har tagit hjälp av boken för att ge dig en snabbguide till begreppen du kanske funderat på men aldrig vågat fråga någon om:

Medeltiden – en period fylld av pest, farsoter och allmänt elände (500-1500-tal) , annars riktigt svängiga tider. Innanför väggarna i europeiska kloster är munkarna upptagna med att utveckla de största prestationerna inom musik. Nu genom notblad som uppfinns av munken Guido av Arezzo.

Kompositörerna - Varje stor kompositör var en gång en levande mänsklig varelse som andades, hade en unik personlighet, en familjehistoria och problem med sin personliga hygien. Känner du till hur stora kompositörer levde blir det hundra gånger mer meningsfullt och intressant att lyssna till deras musik.

Arbetsmarknaden - Var du en ung musiker i Europa för cirka 300 år sedan skulle en studievägledare på den tiden gett dig rådet att arbeta på tre ställen: ett ädelt hov, i en rik mans hus eller i den kristna kyrkan.

Klassikerna – Många män blir det. Vivaldi, Händel, Bach, Hayd, Mozart, Bethoveen, Schubert,  Weber, Chopin, Schumann, Brahms, Wagner och Strauss för att nämna några. Tre kända skandinaver är norrmannen Edvard Grieg, finnen Jean Sibelius och dansken Carl Nielsen.

Inspirationen – växlar mellan de olika tidsepokerna. Sammanfattningsvis är det stora känslouttryck och utsvävningar under renässansen och barocken. Inspiration från naturen; soluppgångar, åskoväder och cirklar i sädesfält under romantiken. Mer stramt, restriktivt och återhållsamt under klassicismen. Att jämföra med musik i en korsett.

Vilka instrument ingår i en orkester och hur funkar det på scen? Här kan du skriva ut en fusklapp från ”Classical Music for Dummies” och ta med till konserten!

LITEN ORDLISTA:
Sats – En av de kontrasterande sektionerna i en symfoni, konsert, sonat eller kammarmusikstycke. Satser skiljs ofta åt av en paus.
Svit – En serie satser, oftast med dansmusik.
Symfoni – Ett musikstycke för en stor grupp instrument som vanligtvis består av fyra olika satser i en förutbestämd form. Symfoniker = en orkester som spelar symfonier.
Kadens – Ett tillfälle nära slutet av en konsertsats, avsedd endast för solisten. Skapades ursprungligen för att solisten skulle få tillfälle att glänsa.
Serenad – En svit som oftast är skriven som bakgrundsmusik till ett socialt tillfälle.
Sonat – Italienska för ”ljuda”. En kompositör som har för avsikt att demonstrera ljudet och tekniken hos ett visst instrument, för det mesta med pianoackompanjemang.
 
Text: Nadia Bhere